Jag har själv hamnat i det-var-bättre-förr-åldern och gör regelbundet det-var-bättre-förr-observationer. Min avsikt att att presentera dessa observationer här. Kanske kan de ge nutidsmänniskan något att tänka på?



tisdag 10 maj 2011

Privatisering av apoteken

Sedan apoteken privatiserades kan man endast ta ut licensierade läkemedel på ett och samma apotek. För mig som intar två licensierade läkemedel, och under sommarhalvåret bor på annan ort, innebär det att jag måste resa 22 mil t.o.r. Stockholm för att få ut mina läkemedel. För att få ut sommarbehovet kontaktade jag den läkare som skriver ut licenser och recept i god tid inför sista kända vistelse i Stockholm inför sommaren. Hon var sjukskriven men man skulle orda att en annan läkare ombesörjde detta. Det tog 3½ vecka innan licenserna skickades och fyra dagar senare hade de inte kommit fram till apoteket dit jag begav mig för att se till att man tog hem dessa läkemedel så att jag skulle få dem med mig till mitt sommarviste. Jag fick åka utan mina läkemedel. Efter diverse mejl och samtal fick jag reda på hur processen går till.

Läkaren skriver licensansökan till apoteket som skickar den vidare till Läkemedelsverket som beslutar och skickar tillbaka besked till Apoteket som skickar beskedet till läkaren som skriver recept och skickar det till Apoteket som sedan kan ta hem dessa läkemedel och efter ytterligare ett par dagar går de att köpa ut. Processen går inte att skynda på edller förenkla. Var finns alla pragmatiker? Varför anlitar man inte konsulter i logistik? Det var bättre förr!

Gunilla Brattberg

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar